Kreditupplysning - information om dig

En långivare behöver bra underlag för att kunna avgöra risken vid utlåning och beviljande av krediter. En kreditupplysning är ett utdrag med information som beskriver din ekonomiska situation mer eller mindre detaljerat. Det finns nämligen olika typer av upplysning bland annat dina tidigare inkomster, fastighetsäganden, bolagsengagemang och kredithistorik. Enligt Konsumentkreditlagen måste banker göra en noggrann kreditprövning innan de beviljar lån. För detta använder de bland annat kreditupplysningen som underlag.

Kreditupplysningsbolag

kreditupplysning, kreditvärdighet, UC kreditupplysning, kreditvärdighet, Bisnode De finns några stycken kreditupplysningsbolag som är rikstäckande i Sverige, bl.a. Bisnode, CreditSafe och Upplysningscentralen (se alla hos Datainspektionen). Hittills har det största kreditupplysningsbolag varit Upplysningscentralen (UC) som är ett företag som skapats gemensamt av storbankerna. UC ägs idag främst av: Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Danske Bank och Länsförsäkringar Bank. UC har tillgång till väldigt mycket grunddata tack vara alla bankkunder som ägarna har totalt vilket nog varit en avgörande faktor för dess populäritet.

Vad innehåller en kreditupplysning?

Eftersom UC är vanligast förekommande går vi igenom de upplysningar som de kan göra, andra företags produkter kan se annorlunda ut. För privatpersoner har UC fyra olika typer av kreditupplysningar: Personupplysning, Mikroupplysning, Adressupplysning och Sammanslagen kreditupplysning. De första tre hänger ihop genom att Personupplysning är den mest detaljerade upplysningen, sen kommer mikroupplysningen och minst är adressupplysningen. Sammanslagen kreditupplysning är helt separat och används för at söka flera lån med bara en upplysning. Den stora Personupplysningen innehåller mängder med punkter varav vissa är ganska uppseendeväckande ur integritetssynpunkt, t.ex. om man är utvandrad ur landet, om man har en förvaltare eller om man har förlorat sin id-handling! För at få en överblick så har UC förenklat summerat det så här:

Adressupplysning

  • Namn och adress
  • Personnummer

Mikroupplysning

  • Namn och adress
  • Personnummer
  • Betalningsanmärkningar, konkursansökan och skuldsaldo

Personupplysning

  • Namn och adress
  • Personnummer
  • Betalningsanmärkningar, konkursansökan och skuldsaldo
  • Inkomstuppgifter
  • Fastighetsuppgifter
  • Engagemangsuppgifter och utnyttjad/beviljad kredit
  • OBS-texter som understryker viktig information

Sammanslagen kreditupplysning

  • En sammanslagen kreditupplysning innebär att man får flera låneofferter från olika långivare utan att mer än en kreditupplysning registreras.
  • Sammanslagen kreditupplysning introducerades i Sverige 2007 i ett samarbete mellan UC och Lendo, men erbjuds idag även av flera andra låneförmedlare.

När får en kreditupplysning göras? – Legitimt behov

För att en kreditupplysning på en privatperson behöver ha ett s.k. "legitimt behov" av att ta upplysningen. Ett legitimt behov anses finnas om man planerar att ingå ett kreditavtal eller liknande med personen som beställningen avser eller om det finns/förbereds en avtalsförbindelse där det är nödvändigt att göra en ekonomisk riskbedömning. Det kan t.ex. vara ett lån, avbetalning, leasingavtal, hyra av bostad, anställningsavtal, kreditköp, fakturaköp eller borgensavtal. Upplysningsföretaget måste alltid skicka en kopia på upplysningen till den omfrågade personen, med information om vem som har beställt upplysningen. Om beställaren är ett företag behöver endast företagets namn och organisationsnummer vara med (inte vem på företaget som har beställt upplysningen). Brott mot bestämmelse om legitimt behov är straffbart enligt §9 och §19 i Kreditupplysningslagen (1973:1173).

Kreditupplysningslagen

Kreditupplysningslagen (KuL) reglerar till stor del den verksamhet som kreditupplysningsbolagen bedriver. Lagen är en kompromiss mellan kreditgivare och kreditsökande. Den har funnits över 40 år och Datainspektionen är tillsynsmyndighet.
”Banner